Tänker ni också så ibland? Vem är jag? Varför finns jag? Vad är min uppgift här i livet? Det här tänker jag ofta på. Finns det nått syfte med att vissa saker plötsligt ändras och ens liv tar en annan riktning?
Egentligen tror jag inte att man ska tänka så mycket, men jag kan bara inte låta bli.

Alla vill ju bli bra på nånting eller hur? Och jag med, men jag vill inte bara vara bra, jag vill vara bäst! Såklart vet jag att det här aldrig skulle gå. De som blir bäst i världen på nånting börjar öva när de är riktigt små och ägnar sig åt det de ska bli bäst på flera timmar om dagen. Och jag har inte ens bestämt mig för vad jag ska bli bäst på än, jag är 18.
Ändå kan jag inte låta bli att tänka: undra hur det känns, att vara bäst på någonting. Det måste vara en ganska otrolig känsla.

Fast en sak vet jag i alla fall säkert, jag är bäst på att vara mig själv. Och du är bäst på att vara dig själv!

Och...min brorsa och jag är bäst på att apa oss framför konstiga speglar.