Visst är det roligt med många kattraser, men har det inte gått lite till överdrivt nu?

Sitter och pluggar till kattprovet vi ska ha på tisdag i nästa vecka och förundras över hur folk tänker som arbetar med avel på kattraser som antingen inte kan andas för att de har så intryckt nos eller kattraser där precis alla individer får plågsamma defekter eller kattraser som inte kan utföra sina naturliga beteenden för att deras ben är för korta (katten på bilden heter Munchkin, men som tur är är denna kattras inte godkänd i Sverige..än)
Dessto mer extremt dessto bättre verkar det som, och någonting jag inte kan förstå är att om man fått ett utseende på en katt som man vill föra vidare (något som egentligen är en missbildning) så låter man kattmamman paras med någon av sina ungar, alltså inavel. De flesta kattraser som inte kommit fram på naturlig väg har uppkommit så.